Ibland känns det som om jag är kluven på mitten. Mina arbetsdagar delas oftast i två delar: en som är online, som består av Twitter- och bloggflöden, där man diskuterar frågor om mediastrategi och hur man ska ta betalt på nätet. Den andra delen består av att skriva ingresser, intervjua folk, prata deadlines med redigerare och leta bilder i arkiven.
Det är frustrerande. Just att dessa två världar, kalla det ny- och gammelmediavärlden om ni vill, står så långt ifrån varandra är ett problem. Alldeles för sällan möts de. Online-världen pumpar sina flöden medan morgondagens tidning ska fyllas. Själv står jag mitt emellan och känner mig sliten mitt itu.
Men ibland – och allt oftare – händer det att världarna möts. Att idéer, tips och kontakter från online-världen spiller över och får konkreta resultat i mitt arbete som journalist på Corren.
Jag har några konkreta erfarenheter. Orkar ni läsa? Okej.
En dag blev jag kontaktad av en av mina twitter-vänner. Tobias heter han, jobbar i Linköping och har pluggat på Linköpings universitet. Han ville träffa mig och äta lunch. Det visade sig att han och en annan kille, Tomas, en webbentreprenör som jag också känner från Twitter, höll på att sätta upp en unik sajt, Studentköping. Sajten riktar sig till studenter och är oberoende av universitetet. Klockren nyhet för Corren, så klart. Men inte bara det: Tobias och Tomas tänkte att Corren kanske kunde leverera nyheter till sajten? Puffar och länkar som ger mervärde åt studentsajten och skapar trafik till Corren.se. Också klockrent. Så Corren fick en nyhet och ett givande samarbete. Och jag fick – förutom mat och trevligt sällskap – två nyckelpersoner att hålla kontakt med. De är intresserade av Corren, unga och med tentaklerna långt ut i social media-världen.
Det är så: sociala medier är ingen mirakelkur, inget magiskt verktyg som plötsligt hjälper oss ur mediekrisen. Men de är en möjlighet att skapa lägre trösklar, att ge tidningen (eller snarare medieföretaget) ett ansikte och öppna för samtal.
En annan grej som hände var när jag häromveckan skulle skriva om Google books. Svettigt, snårigt. Jag skrev en liten tweet om det och Piratförlaget, som också finns på Twitter, svarade något i stil med att ”vad kul, i morgon ska jag blogga om att jag gillar Google”.
Eh, va? Gillar Google? Men jag hade ju nyss sett att Piratförlaget motsatte sig avtalet med Google. ”Förlagen rasar mot Google”, hade ju alla skrivit. Stämmer det inte? Jag tog helt enkelt kontakt med twittraren på Piratförlaget, Mattias Boström heter han. Ett bra samtal resulterade i en intervju i tidningen som kompletterade bilden av diskussionen kring Google books. Utan Twitter hade jag inte hittat rätt person. Och eftersom vi redan hade twittrat om allt möjligt och på något sätt kände varandra så var relationen redan etablerad.
Sedan har det hänt vid flera tillfällen att jag har fått rena nyhetstips på Twitter – och Facebook – som har blivit till artiklar i tidningen. Dessutom har jag skapat en maillista internt på redaktionen där jag skickar ut länkar till intressanta saker som jag hittar på Twitter, något som verkligen blivit uppskattat.
Som sagt, sociala medier gör inte jobbet åt oss. Men med deras hjälp kan vi etablera relationer med personer som vi behöver för att göra ett bra jobb som journalister.
Anna Lindberg, journalist på Corren i Linköping och social media-knarkare
Kolla gärna in twitter.com/annalindberg
[...] This post was mentioned on Twitter by TT Spektra, Anna Lindberg and TNS Sifo PR Research. TNS Sifo PR Research said: RT @spektrabloggen: Sociala medier för den vanliga lokalmurveln (http://cli.gs/59nAV) [...]
[...] Sociala medier för den vanliga lokalmurveln « Spektrabloggen [...]
Vad kul att läsa om kopplingen mellan den gamla och den nya världen och riktigt kul att någon skriver positivt om Twitter för en gångs skull :-) . Jag tror att betydligt flera skulle se nyttan av att faktiskt använda Twitter som en informationskälla – alltför många har bara sett/hört talas om kändisar som ”twittrar” om sina kändisskap. Jag använder själv Twitter som min främsta kunskaps och informationskälla om utvecklingen inom sociala medier.
/Christian (http://XeeSM.com/bergenstrahle)
Tack Christian! Jag håller med dig om att nyttan av Twitter är långt bortom att ”publicera sig” som kändisarna gör. Samtidigt är det lite frustrerande att så få svenskar använder Twitter i sin vardag. Det är svårt för oss som jobbar med journalistik lokalt att komma upp i de volymer som krävs för att det ska vara riktigt intressant. Men det kanske bara är en fråga om tid…
Tills dess har i alla fall jag inget emot att hänga på Twitter.
[...] Avsnittet med Winnerbäckdamen var för övrigt helt underbart. Ni hittar det här under. Skulle inte inbäddningen funka kan ni alltid vända er till 30 minuters sajt. Ni hittar också programmet på Twitter och Facebook. Ena programledaren, Anna Lindberg, har gjort en rad intressanta blogginlägg på Mindpark och även gästat Spektrabloggen. [...]